söndag 31 juli 2011

Vi äro tusenden...


September 1976
Röda fanor.

Möte på Sergels torg. Snart  ska det vara val...
Några tusen lyssnar nu på statsminister Palmes tal.

I september bildas en borgerlig regering under Fälldins ledning. 



I november året efter skriver Peter Bratt i DN om att fd justitieminister Lennart Geijer varit en av kunderna i den bordellhärva som avslöjats i maj året innan. 
Artikeln blir starten på den sk Geijeraffären. 

Regissör Mikael Marcimain håller nu på att  spela in sin första långfilm, Callgirl, en politisk thriller som handlar om Geijeraffären. Den produceras på Garagefilm, i samproduktion med Film i Väst, Sveriges Television AB m fl med stöd av Svenska Filminstitutet
Mikael Marcimains har tidigare bl a gjort TVserierna Graven, Lasermannen och Upp till kamp.
De första tio dagarna sker inspelningarna här i Stockholm och sen flyttar man över till Göteborg.


Kaffedamen Mary-Lou
Peter pratar med Agneta
Häromnatten skulle mötet på Sergels torg återskapas med hjälp av ca 70 statister!

Mellan kl 22.30 och 02.15 hade vi trevligt på Sankt Görans gymnasium!  Det blev 70-tals-sminkning och provning av 70-talskläder - Men också och många möten med gamla och nya statistvänner
Skratt och fniss!
Matiga mackor, kaffe och frukt.


BM
Margareta H
Gunnel min fd flygvärdinnekollega


Klockan tre
 Kvart över två kom en buss för att ta oss till Sergels torg för inspelningen - och nu började en lång väntan - ibland avbruten av berusade ungdomar som ville prata och ta oss i hand.

Våra väskor fanns i ett tält och så småningom kom det också kaffe, kakor och frukt
Tröttheten började ta över och jag vandrade runt för att hålla mig pigg. 

På en bänk vid väggen satt de fnittrigaste av statisterna. Man gick mellan grupperna och pratade. Lärde känna nya.
"ministrarna"

"Ministrarna" satt i trappan och försökte hålla avståndet..
.


En del av oss 70 statister som
sedan väntade i tre timmar på
Sergels torg innan något hände
innan det blev jobb i ca tre timmar
Agneta
Agnetha








 Så fortsatte vår väntan ytterligare en timme innan Linnea, en blond "Caroline af Ugglas", dök upp, tog i alla i hand och berättade vad som skulle ske härnäst. men sa att hon först var tvungen att gå och äta.
Magnus Kepper som Palme

Klockan blev fem innan Magnus Kepper, våran "Palme" kom och scenens kaffetanter och ministrar också fick ställa sig på 
 podiet.
Vi statister stod i en klunga snett från sidan för att filmas bakifrån medan Magnus höll Palme-tal och vi stod med röda fanor  och plakat.

Han missade texten ett antal ggr och scenen fick tas om och tas om och tas om.... . 

"Socialdemokratiska" kaffetanter 
Men det var Palmes frasering som nog var det viktiga tror jag.

Lite irritation bland de trötta statisterna som varit igång hela natten...

Till sist blev den scenen klar i alla fall...
Några statister med en sk green screen i bakgrunden
...eller inte?

En liten grupp statister var med i en scen uppe på Drottninggatan som gick snabbt 

- och sen var det dags för det stora jobbet!!
Vi skulle filmas i grupper mot en grön skärm  green screen för att vi skulle kunna "klippas ut och klistras ihop".
Gruppen fick flytta sig, byta platser, plakat, fanor, glasögon och kläder  med varandra eller få nya ytterplagg och sjaletter av kostymtjejerna. Ministrarna blev också mötesdeltagare....
Efter femton tjugo sådana förflyttningar var klockan halv åtta på morgonen, och vi trodde att vi var klara. Men då skulle vi också fylla balustraden  på samma sätt...




Vi äro tusenden.... Vi äro tusenden var ett av huvudnumren i musikförestälningen Tältprojektet från 1977, om den svenska arbetarklassens historia. Texten och musiken till Vi äro tusenden är skriven av Ulf Dageby och Peter Wahlqvist. Sången framfördes av Totta Näslund tillsammans med en mans- och en damkör.


Vi var 70 statister och vi blev två tusen. 


Två dagar senare ringde Viktor, den duktige statistsamordnaren som tagit över sedan Linda och ngn annan hoppat av. Tufft jobb. Många stora scener.
Han berättade att scenen på Sergels torg hade blivit mycket, mycket lyckad! Han hade sett slutresultatet. Dom var mycket nöjda allihop!
- Jag såg dig! sa han.
Sen berättade han att det inte skulle vara några kvinnor med på scenen på teatergrillen på måndag, men att jag skulle bli "receptionist" på torsdag istället.

Regissören plockar bort kvinnor förutom arbetande kvinnor som markering i denna film (- tänkte på det när det inte var några kvinnliga ministrar. )

Tillägg 3 aug.
Jag hade inte hört något mer om imorgon torsdag, så jag skrev och frågade
Svaret:
Tyvärr blir det ingen kvinnlig receptionist till scenen imorgon (torsdag) För att få fram rätt budskap har vi valt att bara använda oss av manlig personal på "regeringskansliet"

Hoppas du har förståelse för detta, 
Vänligen
Victor/Garagefilm


Jag förstår verkligen syftet.
Callgirl var namnet på filmen, Geijeraffären händelsen.






.............


Jag fattar att det framför allt är statistkollegor och nra gamla elever som läser denna blogg, men lite besviken är jag att släktingarna - förutom sonen -  inte verkar läsa alls, inte har ett hum... 
Är det ngt man ska skämmas för - att vara statist?


3 kommentarer:

  1. Underbart skrivet BM!!! Perfekt beskrivning av natten. Du har berättandets gåva! Under natten tänkte jag åxå på att ministrar å journalister var enbart män. Förmodligen återspeglar det väl dåtiden? Å så var vi några kaffetanter... Keep up the good work! Jag vill läsa mer av dig! Kram Mary-Lou Kaffedam

    SvaraRadera
  2. Instämmer i Mary-Lous kommentar, fortsätt väldigt gärna berätta. Hälsn Bengt, journalist i tisdag natt och åhörare torsdag natt.

    SvaraRadera
  3. Det är sååå kul att läsa dina kommentarer om statistjobben och att samtidigt få se lite bilder. Fortsätt att statera och att skriva om det. Tycker på något sätt att även jag blir deltagare när jag läser det du skriver. Kul också att se både Agneta A och Margaretha vara med.

    SvaraRadera